Ett hem är mer än bara nya gardiner och en plats där du fyller tvättkorgen utan även en trygghet, en egen oas i kaoset. Hur är det då att sakna ett hem? Inte kunna gå hem när det blir för mycket, inte kunna lägga fötterna på bordet och dåsa bort en stund, inte ha ett kylskåp att öppna.
Socialstyrelsens undersökning i april 2005 visade att cirka 17 800 personer var hemlösa i Sverige då. De som räknades var utan ett hem på olika sätt; sovande ute på gatan, boende på härbärgen och till viss del de som hade osäkert boende dvs bor hos vänner pga bostadsbrist eller har ett osäkert andrahandskontrakt.
Barn utan hem
30 procent av de hemlösa var också föräldrar till barn under 18 år. Ingen vet hur många barn som är utan ett hem för att de rymt hemifrån eller har blivit utslängda från sitt hem. Det finns alltså inga siffror på hur många små människor som lever utan en trygg egen säng och ett tak över huvudet just nu, exakt när du läser detta.
Rädda Barnen har gjort en undersökning och kommit fram till att det är troligt att 1 av 10 gymnasieungdomar har upplevt ett ”uppbrott” från hemmet, dvs att de rymt eller blivit utkastade. Det innebär att år 2008 hade cirka 25 000 unga mellan 16 och 18 år erfarenhet av uppbrott hemifrån. Av dem har 24 procent varit med om fyra eller fler uppbrott. De flesta barn som rymde gjorde det för att de fick vara med om konflikter i hemmet och flydde från dem.
Socialstyrelsens undersökning i april 2005 visade att cirka 17 800 personer var hemlösa i Sverige då. De som räknades var utan ett hem på olika sätt; sovande ute på gatan, boende på härbärgen och till viss del de som hade osäkert boende dvs bor hos vänner pga bostadsbrist eller har ett osäkert andrahandskontrakt.
Barn utan hem
30 procent av de hemlösa var också föräldrar till barn under 18 år. Ingen vet hur många barn som är utan ett hem för att de rymt hemifrån eller har blivit utslängda från sitt hem. Det finns alltså inga siffror på hur många små människor som lever utan en trygg egen säng och ett tak över huvudet just nu, exakt när du läser detta.
Rädda Barnen har gjort en undersökning och kommit fram till att det är troligt att 1 av 10 gymnasieungdomar har upplevt ett ”uppbrott” från hemmet, dvs att de rymt eller blivit utkastade. Det innebär att år 2008 hade cirka 25 000 unga mellan 16 och 18 år erfarenhet av uppbrott hemifrån. Av dem har 24 procent varit med om fyra eller fler uppbrott. De flesta barn som rymde gjorde det för att de fick vara med om konflikter i hemmet och flydde från dem.
Hur blir man hemlös?
Situation Stockholm är en välkänd tidning som säljs av hemlösa. På tidningens hemsida skriver de:
”De flesta hemlösa människor har haft ordnade liv med bostad, jobb och familj. En skilsmässa, uppsägning eller annan kris i livet kanske så småningom ledde till vräkning. Gamla vänner och kontaktnät försvann. Det är lätt att komma dit men svårt att ta sig därifrån.”
Vad kan vi göra?
”Vad vi måste efterlysa är ett gemensamt mänskligt ansvar. Ett ansvar som ingen enskild människa, inget enskilt parti eller någon organisation kan använda för att vinna något på. Hur kan vi prata om demokrati när människor i vår direkta närhet lever i hemlöshet? Det gäller oss alla. Vi måste gemensamt och förbehållslöst leva upp till de grundläggande principer vi alltid talar om.”
Citat av Rolf Nilsson ordf. Föreningen Stockholms hemlösa
I vardagen kan du hjälpa till genom att stötta de du har nära när de får det svårt så de inte behöver hamna alltför snett, hålla ordning på dig själv och stötta de frivilligorganisationer som arbetar med hemlösa. Vill du göra mer kan du arbeta som volontär och rent praktiskt vara ett stöd för hemlösa. Läsa gärna mer om ämnet via länkarna nedan hos mina källor eller sök på ordet hemlös i någon sökmotor så får du reda på en hel del som du nog inte redan visste…
Källor:
Socialstyrelsen http://www.socialstyrelsen.se
Rädda Barnen http://www.rb.se/
Situation Stockholm http://www.situationsthlm.se/
Fotografier:
http://www.fotoakuten.se
http://www.flickr.com/commons/
Det största problemet med att hjälpa hemlösa till ett tryggt hem förutom den skriande brist på billiga hyresrätter som råder, är alla hjälpa hemlösa-organisationernas vilja att överleva. Problemet har uppstått och beror på att vi i Sverige har byggt upp ca 900 verksamheter som tigger pengar och får bidrag av stat och kommun för att hjälpa hemlösa. Om vi stannar upp just där, så kanske vi kan komma överens om att hela tankegången med att hjälpa hemlösa i ordens rätta bemärkelse inte bygger på att hjälpa människor till ett tryggt hem.
SvaraRaderaDet skulle ju i sin förlängning innebära att vi skulle få hjälpa och stödja de människor som vill och behöver det kvar i ett tryggt hem, vilket knappast skulle inbringa de ca 11 skattemiljarder hemlösheten omsätter varje år . Den siffran bygger på att varje hemlös inbringar (kostar) 600 000 kronor. Dessa pengar fördelas sedan mellan olika organisationer, denna siffra är uppskattad av Lunds Universitet. Så då det egentliga syftet inte är/blir att hjälpa hemlösa till ett tryggt hem, så måste aktörerna för sin egen överlevnad hitta på andra saker att hjälpa hemlösa med och som dessutom utåt ska se ut som om det jobbas för hemlöshetens lösning. Det kan vara datakurser, teaterkurser, spela fotboll, sälja någon tidning eller bara låtsas lotsa runt hemlösa bland de otaliga ”stegboenden” uppbyggda just för”gruppen” hemlösa. Vilket av förklarliga skäl inte har ett dugg med hemlöshetens lösning att göra.
Dessa avdumpningsplatser för ”gruppen” hemlösa skapar dessutom en falsk bild av den hemlöse som individ. En bild om att hemlösa skulle vara av en helt annan och farligare "sort" och med helt andra behov än vad övrig befolkning har. Och detta är precis den bild de som tjänar sina pengar i hemlösas namn måste visa upp för allmänheten om hela ”hemlöshetsindustrin” ska kunna fortgå. För tänker vi efter är den ju trots allt en enorm arbetsmarknad och inkomstkälla för "frivilligorganisationer", myndigheter och privata aktörer.
De allra flesta forskare på hemlöshet är överens om att hemlösa fastnar i socialtjänstens regelverk och i någon av alla olika kontrollerade och ovärdiga ”tycka synd om boenden” vi byggt upp för dessa ”stackare”.
Så som det ser ut hjälper i praktiken alla aktörer i denna fråga bara till med att våra handlingsförlamade politiker och tjänstemän ska slippa agera i frågan om det skriande behovet av billiga hyresrätter. Vilket görs genom att skapa problem som gör att allmänheten ska tro att problemet är våra hemlösa.
För vad kan vara mer hjälpsamt och effektivare för våra beslutsfattare och kvarhållande organisationer i denna systematiska diskriminering som förs mot våra hemlösa, än att deras vinstgivande och självbildshöjande "produkt" (hemlösa) finns inom ett koncentrerat och därmed problemskapande område . För i dessa områden ses sedan varje hemlös individ i allmänhetens ögon som ett problem för dem själva, men vilken koncentrerad ansamling av människor blir inte ett problem för andra ”har ett hem grupper”? Det behövs ju som alla vet "onda" och "annorlunda" människor för att vissa ska få känna sig "goda" (hjälpsamma) och/eller "normala".
Om vi nu anser att våra över nio miljoner av vår övriga befolkning, som inte är hemlösa i vårt land, behöver ett tryggt hem, ett privatliv, en vid behov fungerande vård (omsorg) och en inkomst för ett någorlunda fungerande liv.
Varför ser vi då inte att hemlösa människor har samma grundläggande behov?
Rolf Nilsson
Föreningen Stockholms hemlösa